Det är småsakerna som håller kärleken vid liv

Jag har alltid varit tacksam för allt som D. gör för både mig och Oliver.
Jag syftar inte bara på det stora ekonomiska lasset som han drar. Alla timmar han jobbar extra för vår skull så han kan skämma bort oss med fina saker (hans egna ord, inte mina).
Det jag ville lyfta fram idag är de där småsakerna som får det att pirra lite extra i magen eller får mig på så bra humör när han visar att han verkligen bryr sig om oss båda två.
I måndags var en sådan dag.
Jag och Oliver skulle åka till babysimmet medans D. skulle vara hemma då det skulle komma en kille och hämta vårt gamla soffbord. 10 minuter innan jag och Oliver skulle bege oss iväg gick han ut i kylan och skrapade bilen åt oss. När jag förvånat går ut och möter honom vid bilen som både har fått alla rutorna skrapade och hunnit bli varm invändigt. Såna småsaker får mig att bli alldeles varm i hjärtat. Det är vid de stunderna som jag skäms över att jag kan bli sur på honom när han glömmer att ta ut telefonladdaren ur väggen i vardagsrummet. Bara för att jag tycker att det ser fult ut när den hänger mitt i dörröppningen.. Eller att jag kan skälla på honom när han inte ställer in sina smutsiga matlådor i diskmaskinen när han kommer hem efter jobbet trotts att maskinen är utplockad eller har smutsig disk i sig. (De dagar han jobbar natt får han inte skäll, då ställer jag in dom utan att klaga).
 
Alla såna saker ploppar upp när han gör något oväntat och snällt som att skrapa bilen åt mig.
Efter 4 år tillsammans överraskar han mig fortfarande med såna småsaker som betyder väldigt mycket för mig.
Jag är så glad att ha en sån snäll och omtänksam kille i mitt liv som honom.
 
Bilden är från när vi var i London sommaren 2015, innan vi hade Oliver.

Repost från Olivers dop

Drömmer mig tillbaka till dagen då Oliver döptes. En så fin dag. All släkt och familj som kom för hans skull. Duktiga Elsa som sjöng så himla vackert så folk blev tårögda.
 
 
 
 
 
 

Äntligen har vi flyttat!

Jösses. Dagen är snart slut likaså vi. Vid 17.30 kom Johan med lastbilen så vi började lasta in grejer direkt. Tar ju en bra stund när man bor 6 trappor upp utan hiss. Däremot var vi många som bar ner. 6st, så tacksam över att ha familjemedlemmar som ställer upp och fixar barnvakt för att hjälpa oss.

Tog totalt 3 timmar att bära allting från lägenheten till lastbilen, åka från lägenheten till huset och sedan packa in allt. Så rätt fort gick det endå. Självklart avslutade vi kvällen med att köpa hem pizza till alla som hade hjälpt till att bära.

D. Gjorde dessutom ett väldigt bra intryck på våra nya grannar. Det första han gör är att gå till fel hus och stoppar in nyckeln i nyckelhålet och försöker vrida om nyckeln. Varpå D.'s syster (som är väldigt mycket mer uppmärksam än va D. är) säger "har ni redan hunnit julpynta ingången? Då börjar D. Inse att oj jag står visst vid fel dörr. Hahaha..
Då deras ingång skiljer sig väldigt mycket från vår så fattar jag inte hur han kunde missa att det var lampor runt både trappa och räcke som lyste upp ordentligt i mörkret och en hel drös med tomtar ståendes på trappstegen fram till dörren.

Jag höll på att garva ihjäl mig. Nu känner ju jag den familjen då vi är nästan släkt. Mamman i den familjen, hennes mamma är gift/sambo med min farbror och det har de varit i över 25 år nu.
Senare på kvällen fick jag ett sms från Ullis som hon kallas "hej, välkomna hit! Gick ni fel innan? Hörde någon som försökte vrida om en nyckel i låset" haha. Det kommer hon aldrig glömma. D. Är en stjärna när det gäller att göra ett bra första intryck! Haha.

Vi har fortsatt att packa upp lite efter att alla åkt och Oliver sover gott i sin säng i sitt nya rum. Jag tänkte gå och göra mig iordning och gå och lägga mig jag med, om en halvtimme är det lördag.

Godnatt ❤️

lillglimt.blogg.se

- 23 år gammal. - Förlovad med D. Bor i en liten mysig stad i Östergötland. Fick mitt första bar i mitten av maj 2016 som jag och min sambo döpte till Oliver.

RSS 2.0